Stole My Heart - Kap 10
Previous -
"Bra, ses på flygplatsen om en timme ungefär!" sa jag.
"Men vänta!" utbrast hon panikslaget. "När går flyget?" Jag suckade.
"Jen! Du har pappren!" sa jag lite stött. Jag som hade fixat och skrivit ut papper och organiserat i en mapp. Jag suckade uppgivet och gav med mig. "8:35" sa jag och lade snabbt på efter ett 'hejdå'. Då kom mamma ner med pappa hack i häl och en Izabel i morgonrock.
"Inga kommentarer", sa hon trött. Hon visste att jag skulle säga till henne att klä på sig. Så väl kände hon mig. Tjugo minuter senare gick taxin till Heathrow Airport, mot Paris.
Izabels perspektiv -
Jag vaknade klockan elva på morgonen av att det plingade till på mobilen. Jag hade ju sagt 'hejdå' till Audrey klockan halv fem tidigare idag så jag kände mig lite yr. Snabbt tog jag tag i mobilen som låg på mitt nattduksbord bredvid och kollade på skärmen. Det var från ett okänt nummer som jag aldrig hade sett innan. Men jag klickade fram det ändå och började att läsa det. Ohmygod! var allt jag kunde säga när jag hade läst klart sms:et.
Hej Izabel! Undrar om du har ngt planerat idag? Annars kan vi väl träffas? x Zayn
Jag läste om det minst fem gånger innan jag bestämde mig för att svara. Snabbt klickade jag på 'svara' och skrev ett svar:
Hej! Nope, inget planerat för idag. Ska vi mötas vid Trafalgar Square klockan ett och ta lite fika eller något? Skulle vara jättekul! /Izabel :)
Jag kontroll-läste mitt svar och skickade det. Sedan la jag till hans nummer till mina kontakter och sprang så fort jag kunde till duschen.
Efter en och en halvtimme var jag helt klar. Jag hade lockat mitt hår, sminkat mig naturligt med lite maskara och rouge. Och så hade jag satt på mig en stickad, mörkbeige kofta med hål i och ett svart linne under. Sedan hade jag tagit på mig ett par svarta shorts och svarta ballerinaskor. Som accesoarer satte jag på mig några ringar och så tog jag en svart, skinnväska. Då var det dags att åka och jag hade en halvtimme på mig. För en gångs skull var jag i tid, men jag ville verkligen inte missa något sådant här!
Zayns och Izabels outfits. Trafalgar square.
Prick klockan ett var jag framme och letade med ögonen efter Zayn. Var är han? Precis då känner jag att någon tar tag i mig och sätter sina händer på mina ögon bakifrån. Jag vänder mig kvickt om och ser Zayn stå där och le sitt magnifika leende. Han var klädd i en röd Lacoste jacka med en ljusgrön t-shirt under och ett par jeans. Snygg som vanligt.
"Hej, vad fin du är!" säger han.
"Nej men hej! Tack, du med" svarar jag och rodnar lite.
"Så, vad ska vi göra?" frågar han.
"Vi kan väl gå till ett café och ta något varmt. Det är ju inte världens bästa väder nu", svarar jag och kollar upp mot himlen. Som vanligt så är det ganska dystert, men det är ju London vi snackar om. Vädret är aldrig perfekt här.
Vi går in på närmaste café och beställer några bakelser och två koppar varm choklad. Zayn var så snäll som också tog varm choklad när jag sa att jag inte gillar te. Efter att vi hade satt oss vid ett litet bord börjar vi att snacka om allt mellan himmel och jord. Jag får veta att när Zayn skulle dansa på X-Factor gick han ut och gömde sig bakom ridån och scenen. Och när han får veta att mitt turnummer är tretton blir han sjukt förvånad. Det kommer också fram några tjejer som vill ta ett kort med Zayn och så får de varsin autograf av honom. Efter någon timme är vi klara och Zayn ber om notan.
"Jag betalar", säger jag när en servitris kommer fram med notan.
"Nej, idag betalar jag", svarar Zayn och innan jag hinner blinka är allt redan betalat och klart.
Utanför caféet står det några tjejer som börjar ta bilder på mig och Zayn när vi kommer ut. Jag poserar lite, men sedan går jag därifrån. Jag vill inte vara med på bild med Zayn. Inte än.
Vi tar en promenad och sedan är vi framme vid mitt hus.
"Tack för en jättetrevlig dag!" säger Zayn och ger mig en kram.
"Det är ju dig man ska tacka" säger jag och ger honom ett flin när vi väl har släppt varandra.
"Du, Izabel?", säger han sedan med ett ganska allvarligt tonfall. "Får jag kalla dig Bella?"
"Självklart. Vad som än passar!" säger jag och ler emot honom.
Kapitel tio! Wihooo! Tycker ni vi ska sätta in bilder på Katie Cassidy och Hayden Panettiere under kapitlena? What's going to happen next? xx Allie & Ginza
"Bra, ses på flygplatsen om en timme ungefär!" sa jag.
"Men vänta!" utbrast hon panikslaget. "När går flyget?" Jag suckade.
"Jen! Du har pappren!" sa jag lite stött. Jag som hade fixat och skrivit ut papper och organiserat i en mapp. Jag suckade uppgivet och gav med mig. "8:35" sa jag och lade snabbt på efter ett 'hejdå'. Då kom mamma ner med pappa hack i häl och en Izabel i morgonrock.
"Inga kommentarer", sa hon trött. Hon visste att jag skulle säga till henne att klä på sig. Så väl kände hon mig. Tjugo minuter senare gick taxin till Heathrow Airport, mot Paris.
Izabels perspektiv -
Jag vaknade klockan elva på morgonen av att det plingade till på mobilen. Jag hade ju sagt 'hejdå' till Audrey klockan halv fem tidigare idag så jag kände mig lite yr. Snabbt tog jag tag i mobilen som låg på mitt nattduksbord bredvid och kollade på skärmen. Det var från ett okänt nummer som jag aldrig hade sett innan. Men jag klickade fram det ändå och började att läsa det. Ohmygod! var allt jag kunde säga när jag hade läst klart sms:et.
Hej Izabel! Undrar om du har ngt planerat idag? Annars kan vi väl träffas? x Zayn
Jag läste om det minst fem gånger innan jag bestämde mig för att svara. Snabbt klickade jag på 'svara' och skrev ett svar:
Hej! Nope, inget planerat för idag. Ska vi mötas vid Trafalgar Square klockan ett och ta lite fika eller något? Skulle vara jättekul! /Izabel :)
Jag kontroll-läste mitt svar och skickade det. Sedan la jag till hans nummer till mina kontakter och sprang så fort jag kunde till duschen.
Efter en och en halvtimme var jag helt klar. Jag hade lockat mitt hår, sminkat mig naturligt med lite maskara och rouge. Och så hade jag satt på mig en stickad, mörkbeige kofta med hål i och ett svart linne under. Sedan hade jag tagit på mig ett par svarta shorts och svarta ballerinaskor. Som accesoarer satte jag på mig några ringar och så tog jag en svart, skinnväska. Då var det dags att åka och jag hade en halvtimme på mig. För en gångs skull var jag i tid, men jag ville verkligen inte missa något sådant här!
Zayns och Izabels outfits. Trafalgar square.
Prick klockan ett var jag framme och letade med ögonen efter Zayn. Var är han? Precis då känner jag att någon tar tag i mig och sätter sina händer på mina ögon bakifrån. Jag vänder mig kvickt om och ser Zayn stå där och le sitt magnifika leende. Han var klädd i en röd Lacoste jacka med en ljusgrön t-shirt under och ett par jeans. Snygg som vanligt.
"Hej, vad fin du är!" säger han.
"Nej men hej! Tack, du med" svarar jag och rodnar lite.
"Så, vad ska vi göra?" frågar han.
"Vi kan väl gå till ett café och ta något varmt. Det är ju inte världens bästa väder nu", svarar jag och kollar upp mot himlen. Som vanligt så är det ganska dystert, men det är ju London vi snackar om. Vädret är aldrig perfekt här.
Vi går in på närmaste café och beställer några bakelser och två koppar varm choklad. Zayn var så snäll som också tog varm choklad när jag sa att jag inte gillar te. Efter att vi hade satt oss vid ett litet bord börjar vi att snacka om allt mellan himmel och jord. Jag får veta att när Zayn skulle dansa på X-Factor gick han ut och gömde sig bakom ridån och scenen. Och när han får veta att mitt turnummer är tretton blir han sjukt förvånad. Det kommer också fram några tjejer som vill ta ett kort med Zayn och så får de varsin autograf av honom. Efter någon timme är vi klara och Zayn ber om notan.
"Jag betalar", säger jag när en servitris kommer fram med notan.
"Nej, idag betalar jag", svarar Zayn och innan jag hinner blinka är allt redan betalat och klart.
Utanför caféet står det några tjejer som börjar ta bilder på mig och Zayn när vi kommer ut. Jag poserar lite, men sedan går jag därifrån. Jag vill inte vara med på bild med Zayn. Inte än.
Vi tar en promenad och sedan är vi framme vid mitt hus.
"Tack för en jättetrevlig dag!" säger Zayn och ger mig en kram.
"Det är ju dig man ska tacka" säger jag och ger honom ett flin när vi väl har släppt varandra.
"Du, Izabel?", säger han sedan med ett ganska allvarligt tonfall. "Får jag kalla dig Bella?"
"Självklart. Vad som än passar!" säger jag och ler emot honom.
Kapitel tio! Wihooo! Tycker ni vi ska sätta in bilder på Katie Cassidy och Hayden Panettiere under kapitlena? What's going to happen next? xx Allie & Ginza
Kommentarer
Trackback
