Previous:
"Jag beställer en stor taxi nu som kör hem oss." sa jag medan jag tryckte in taxi-numret på mobilen.
Fem minuter senare kom en taxi och en halvtimme efter det satt jag på mitt rum. Jag drog av mig klänningen och satte på mig pyjamasen. Sedan gick jag in till mitt badrum och gav mitt badkar en drömmande blick. Det första jag ska göra imorgon är att ta ett väldigt långt bad.
Sminket var borta och jag låg äntligen i min säng. Kort efter somnade jag.

---

Bubblorna i badkaret flög upp och träffade mitt hår, mitt ansikte och vissa sökte sig till min mun. Med äcklig smak i munnen bestämde jag mig för att gå upp. Jag blev väldigt lätt uttråkad, och nu var ett sånt ögonblick. Jag svepte en tjock vit frottéhandduk runt kroppen och stirrade på mig själv i spegeln. Mitt hår var blött och hängde i stripor framför mina ögon. Typiskt. Jag tog en borste och drog några tag igenom det. Mycket bättre!
Efter cirka en halvtimme var jag klar med sminkningen, håret och kläderna. Jag hade bestämt mig att jag skulle ha på mig ett par svarta shorts och ett vitt linne med en stor urringning så jag tog på mig ett långt grått under idag. Sedan hittade jag en enorm, röd plånbok med matchande smycken. Perfekt för idag!

Taylors perspektiv -

Displayen på telefonen visade IZABEL. Jag suckade lite lätt och slet mig från locktången och håret. Idag var sista dagen innan skolan började igen. Suck, tänkte jag stött.

"Hallå?" svarade jag, och lyssnade nyfiket.

"Hej Taylor!" utbrast Izabel i andra luren. Jag tittade upp emot min vita vägg som var prydd av elva stora affischer på Justin Bieber. Hela mitt hjärta tillhörde honom. Seriöst.  Jag log drömmande mot väggen och glömde för några sekunder att Izabel var i andra luren.

"Hallå?" började hon. "Taylor?! ... Nehe ..." Där hörde jag att hon var mycket nära att lägga på. Innan hon gjorde det så skrek jag.

"Nej! Förlåt!" Jag hörde hennes andetag och hur hon pustade ut i andra luren.

"Vill du hänga med och shoppa  och sen gå till parken och köpa glass?" frågade hon. Hm ... det lät ganska trevligt.

"Är det du och jag isåfall?" frågade jag, eftersom jag spenderade nästan ingen tid själv med Izabel. Skulle vara ganska kul, tyckte jag. Bea och Emily var alltid med annars.

"Ja", sa hon kort. "Är det ett problem?" Hennes tonfall blev kort och oroligt.

"Nejnejnej!" utbrast jag snabbt. "Jag kommer gärna!"

"Bra, då hämtar jag dig om några minuter", sa hon. Jag tänkte inte, utan sa ett snabbt 'hejdå' och insåg sen att jag satt i morgonrocken och lockade håret i likadana lockar som Taylor Swift.

Efter en kvart ringde det på dörren. Då hade jag i alla fall satt på mig lite kläder. Det blev en rosa klänning med en skinnjacka över. Jag sprang snabbt ner för trapporna och öppnade dörren.

"Hej gumman" sa Belle och gav mig en kram.
"Hallu, jag ska bara springa upp och ta min väska." Väl uppe tog jag en svart ganska stor väska och la i det nödvändigaste.
"Klar" sa jag när jag hade kommit ner igen.


Belles och Taylors outfits.

Några timmar senare:
När vi hade gått ut från Burberry-äffären hade Izabel köpt en liten väska och jag deras kända halsduk. Våra händer var proppfulla med kassar från andra affärer också. Jag kände att jag behövde ta en paus.
"Kan inte vi gå till ett café och äta lunch?" frågade jag Belle. Klockan var ganska mycket så det skulle bli en sen lunch.
"Jo, jag känner mig helt slut!" svarar Belle. Och man hör det på rösten också. "Då kan vi ju också passa på att ta en glass eller något"
"Det blir jättebra!"

Vi går in på närmaste café och jag tar en ceasarsallad medan Belle tar spagetti med köttfärssås. Det luktar himelskt.
"Kan inte sätta oss ute eftersom det är så himla fint väder?" frågar Belle.
"Visst det blir jättebra!" svarar jag då.

Izabells perspektiv -

Precis när vi har kommit ut blir det molnigt och solen försvinner. Det ser till och med ut som om det ska börja regna. Great.
"Vi går in och äter" säger jag lite dystert.

När vi hade ätit färdigt och var klara skulle vi gå ut med alla våra kassar. Ute var det ganska blåsigt och det fanns fortfarande ingen sol. Jag hade ju ingen kofta så jag fick gåshud ganska snabbt. Brevid mig såg jag Talor som drog hennes jacka tätare runt sig och drog upp dragkedjan. Mysigt för henne.
Eftersom vi inte ville ha ågon glass för att vi redan var kalla bestämde vi oss att gå hem. Jag och Taylor sa 'hejdå' och gick åt var sitt håll.
Långt där framme ser jag en kille som jag genast känner igen. Det är ju Zayn Malik från One Direction som står där. Jag känner att mina kinder hettar till fastän det var kallt ute. Det är konstigt, varje gång jag ser honom, som sker ganska ofta nuförtiden om två gånger gills, så får jag en konstig känsla i magen som jag aldrig har känt förut. En känsla som jag inte kan få bort.
"Hey" säger jag när jag kommer fram. Han vänder sig om och jag får en glad blick.
"Hej" svarar han. "Belle, eller hur? Det var på din födelsedagsfest vi var på?"
"Ehhm ja och ja" svarar jag kort efter och rodnar ännu mer. Varför beter jag mig så himla idiotiskt? Skärp dig nu Belle!
"Jag är ledsen, men jag måste skynda iväg nu. Kan jag få ditt nummer?" frågar han.
Då  blir jag helt paff. Jag stod där i säkert hundra år kändes det som och bara stirrade rakt på honom. Till slut tog jag hans mobil som han hade höll fram och skrev mitt nummer. Sedan sa vi hejdå och han skyndade sig iväg till en bil som stod och väntade på honom.
Fatta att självaste Zayn Malik frågade om mitt nummer och kom ihåg mitt namn. Helt otroligt. Hur coolt som hellst.

---

Äntligen! Kapitel 8. Det tog ett tag att skriva det, men det är mycket som händer. Enjoy! <3 :)
Kommentera nu och sprid bloggen! Vi blir glada över varendaste kommentar!!!
Ginza & Allie xx